Mottot "Alla kan spela" har varit ett slagord för Fredrik Johansson och bandet sedan de slog sig samman i den lilla bruksorten Skärblacka under tidigt 2000-tal. Trots det stora reggaeinflytandet i orten halkade Fredrik Johansson (gitarr, sång, munspel), Viktor Levin (bas, kör), Magnus Axelsson (gitarr, kör) och Joakim Holm (trummor, slagverk, kör) in på sin egen hemvävda skrammelprogg med inslag av dansbandspunk, som de spelade runt om i landet under lite olika bandnamn. Efter flytt till Norrköping tillkom även Julia Sundholm på kör och Fredrik Johansson & Hundarna var bildat. Politik blandas friskt med vardagsbetraktelser och allsångsrefränger, och en livekonsert med bandet präglas av en spjuveraktig lekfullhet och Freddas rastlösa marscherande över scenen.
Debutplattan (om man då inte räknar det tiotal(!) demos man släppt på nätet) Habors Bro spelades in i Skärblacka 2006. Habors Bro är namnet på den bro arbetarna på pappersbruket i Skärblacka gick till jobbet på och den lär i sin tur vara uppkallad efter ingenjören, som hängde sig innan invigningen.
