Music:

Member Since: 1/22/2008
Band Website: lira.se/
Band Members: Jonas, chefredaktör, reporter och afterskigitarr
Karin, reporter och marknadsansvarig och jazzsång
Per, bild, form och soul-klaviatur
Patrik, skivor, recensioner och lyssnar-öra
Elisabeth, annonser och folkfiol
Markus, tolvsträngad webbredaktör

Alla går att nå via sitt förnamn + @lira.se
Influences: Bara bra musik.
Sounds Like:
På senaste Lira Lyssna 4 2008 finns följande spår:
(Recensioner hittar du på Liras hemsida)

CALEXICO
Victor Jara’s hands (från Carried to dust på City Slang/Cooperative)
Gruppnamnet har Arizona-bandet Calexico lånat från gränsstaden med samma namn mellan USA och Mexiko. Musikaliskt handlar det om mötet mellan alternativamerikansk rock och mexikanska och andra latinamerikanska influenser. Med denna texmexmix som grund har de här bjudit in spanjoren Jairo Zavala (med egna projektet Depedro) för en sång om den hemska men symboliskt vackra episoden från militärkuppen i Chile 1973, när sångarpoeten Victor Jara fick sina händer avhuggna för att han skulle sluta spela sina sånger.

ESRERANZA SPALDING
I know you know (från Esperanza på Heads Up)
En Lira-favorit sedan länge är denna utsökt begåvade amerikanska kontrabasist och sångerska, ännu bara 24 år gammal men redan ett etablerat namn i jazzvärlden. De som sett henne på scen brukar frälsas tämligen omgående, själv har jag sedan länge bockat av datumet 26.9 på Nefertiti i Göteborg för att närmare få uppleva hennes skönt souliga jazz med varm latinanstrykning.

TRILLER
Polynäsen (från Gryning på Sjelvar Records)
En ny bekantskap är denna unga svenska folkmusikkvartett med den något originella grundsättningen klarinett, fiol, gitarr och tamburin. Spelet är piggt och fartfyllt, och de traditionella låtarna bärs fram med en påtaglig lätthet och luftighet. Stycket här är en polonäs nedtecknad i Sexdrega, söder om Borås, för över två hundra år sedan.

AFENGINN
Iguana segregatis (från Reptilica polaris på TUTL Records)
Danska bastardbandet Afenginn kunde vi höra på Lira Lyssna redan ifjol, men när de nu följer upp den härliga Akrobakkus med ett vidunderligt konceptalbum med påhittat språk och inhyrda manskörer –?ja, då måste vi ju bara bjuda in dom igen. Jag har ingen aning vad de sjunger om, men svänger gör det ju som ett romskt brassband jagat av en skräcködla i Benny Hill-kostym.

MARIA HÖRNELIUS /BERNT ANDERSSON /KJELL JANSSON
Steget (från En sång för Kent på Eld Records)
Kent Andersson, en av svensk teaters mest älskade personligheter, var också en flitig dikt- och sångförfattare. Här får ett brett urval av hans alster nytt liv i innerliga tolkningar av nära vännen och kollegan Maria Hörnelius samt musikerna och Bernt Andersson och Kjell Jansson. Steget hör till skivans jazzigare sida, andra sånger drar mer åt traditionell visa och ibland det kabaretaktigt politiska.

JONAS KNUTSSON /MATS ÖBERG
Tokpolskan (från Live på Country & Eastern)
Två sedan länge väletablerade och med varandra välbekanta musikanter möttes på scen tidigare i år för denna urstarka liveupptagning där svensk folkton möter modern jazz –?inte minst saxofonisten Knutssons paradgren. Tokpolskan fanns med redan som kortast på dennes fjolårsskiva Horn please, men hörs här i en tre gånger så lång version med Öbergs härligt färgrika pianospel som bollplank.

CHIWONISO
Vanorapa (från Rebel woman på Cumbancha)
Den bräckliga nationen Zimbabwe låter sig mest höra talas om politiskt, och en hel del politik – om än mer jordnära – blir det förstås också när en av landets främsta musiker nu släpper sitt första internationella album på många år. Liksom den mer kända landsmaninnan Stella Chiweshe spelar Chiwoniso Maraire tumpianot mbira, en slags finger xylofon som sätter sin varma prägel på musiken.

GROUPA
Mørgodøgg (från Frost på Footprint Records)
"Och sen var dom bara tre … " står det självironiskt i pressreleasen. Och visst, det som började för bort åt trettio år sedan som en sökande sextett, där bland andra Sofia Karlsson ingått, har stegvis krympt ner till dagens extremt tajta trio. Mørgodøgg, morgondagg på svenska, är den egensinnige slagverkaren Terje Isungsets komposition och lyfter fram dennes favoritsidosysselsättning mungiga jämte Mats Edéns fiol och Jonas Simonsons flöjt.

ÖRJAN HULTÉN TRIO
Let’s jazz (från In the city på Artogrush)
Sist vi hörde av ÖHT var dom långt ute i skogen, In the woods som förra skivan hette. Nu byter de miljö radikalt för "en hyllning till staden som fenomen". Let's jazz inleds med den välkända frasen ur John Brown's body ("Glory, glory hallelujah"), i Sverige även bekant i snapsvisan om Halta Lottas Krog, men ger sig där efter ut på en hetsigt urban nattjakt som man gärna gör allt för att hänga med på.

WENDY McNEILL
Ask me no questions (från A dreamer’s guide to hardcore living på Raw Power Records)
Denna kanadensiska lär själv kalla sin musik "folk noir". Rootsig kabaret-pop vore ett annat sätt att vända steken. Bra är hon hursomhelst, med sitt dragspel och den där sångrösten man bara måste lyssna på. Personligen har jag inte fastnat så direkt för den här typen av musik sedan jag föll för Lisa Germanos fantastiska Geek the girl 1994.

BRANDQVIST BENGMARK QUARTET
Oh please bring water (från Terms of lifen på Frostros Records)
Jazzvokalisten Karin Bengmark är tillbaka på svensk mark efter en sejour i Durban, Sydafrika, och återintroducerar sig och kvartetten i det svenska jazzlivet med ett album som väl bäst kan beskrivas som "classy". I synnerhet när hon som på detta spår fördjupar klangen med hjälp av stråkkvartetten Ginestra. Och Håkan Brandqvists komposition låter onekligen som en klassisk evergreen man tidigare missat.

SÃœPERSTAR ORKESTAR
Balkanized (från Balkanized på Hajde Records)
Ett av de äldsta och mest meriterade banden på den svenska balkanbrasscenen är definitivt stockholmarna i Süperstar, som spelat på såväl Hultsfred som i Guca, Serbien. (Och gjort gränsöverskridande dansbandsbalkan ihop med Thorleifs i SVT:s Musikministeriet.) Nu släpper de sitt tredje album, gästade av bland andra klarinettisten ”King” Gerus Mustafov straight outta Skopje, Makedonien. Här hör vi ett medley där bland annat Goran Bregovics Mesecina ingår.

NINA RAMSBY & LUDVIG BERGHE TRIO
Här inne eru kvar! (från Du har blivit stor nu – En kamp!, på Moserobie)
Och så höstens riktigt stora utropstecken – Nina Ramsbys sensationellt fina samarbete med pianisten Ludvid Berghes trio. Rambsy, som tidigare sjungit allt från alternativrock och drum'n'bass till Cornelis, tar här det slutgiltiga klivet (hon nosade på det redan på skivan Jazzen) in i, just det, jazzen. Och så självklart det låter. Så klassiskt, så modernt, så bra.

LISA FRANGEUR
In outer space (från Lisa Frangeur på dB Productions)
Som nyexaminerad sångpedagog och med Malmö Stads kulturstipendium i ryggen ligger karriärvägen öppen för skånskan Lisa Frangeur, som här gör albumdebut i gränslandet mellan vokaljazz, folktonad visa och singer/songwriterpop. In outer space är liksom allt annat på skivan Lisas egna komposition, och liksom det mesta annat ligger fokus på ett nedtonat stämningsskapande och återhållsam detaljprecision. Jag gillar särskilt gitarren som kommer in halvvägs här, lika oväntat som uppfriskande.

MIKAEL MARIN & MIA GUSTAFSSON
Mot Hagsätra (från Mot Hagsätra på Dimma Sweden)
Det här spåret spikades redan innan jag ens hade hört en ton – jag gick helt på kollegorna Jonas och Karins lyriska utrop som hördes hela vägen över Göta Älv till Hisingen där jag sitter. Fiolduon Mikael och Mia, som för övrigt efter skivans inspelning har gått och gift sig med varandra, har tidigare hörts i grupper som Väsen, Timber och Mattias Pérez Trio, så nog finns det en speciell kommunikation dem emellan här?

STGK
Darfur (från Word music på Monserrat Music)
Kollektivet STGK från Stenhagen, Uppsala, började som ett ungdomsprojekt på temat hiphop men har med åren både vuxit till sig och glidit allt tydligare in på världsmusik –?därav ordvitsen i albumtiteln. De varvar salsa, ragga och afrobeat med tydliga Manu Chao-vibbar, sjunger på såväl svenska som spanska, engelska och franska. Och tar sig gärna an de stora ämnena, som här –?om hur historien tragiskt upprepar sig och leder till humanitära katastrofer.

JOHAN BERKE
One of those days (in the life)
Flinke gitarristen Johan Berke berättar själv att låten här är inspirerad av Beatles mästerliga A day in the life, vilket faktiskt kan anas om man är inställd på det. Annars rymmer detta spår, liksom hela hans nya dubbelalbum med bandet Upstairs Five, sedvanligt svindlande dynamik, från hetsig intensitet till avskalat meditativa partier.
Record Label: none
Type of Label: Indie