GOTEBORG

Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare, och närmare 900 000 i stor-Göteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Stadsbebyggelsen har växt ihop med omgivande tätorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.

Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. Idag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är idag snarast en sociolekt. Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt; som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et. Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade ”d”, ”r”, ”u”, och ”i”. Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig utav tjocka ”l” och runda vokaler (tex. ”u” och ”ö” som hörs i värmländska och västgötska).
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. De skogar som finns består av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden. Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg; Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg - Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen - Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen.
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg. Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på ca 15 km ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv, platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmännen, som ville behålla det redan etablerade namnet.[7] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad. Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älsborg. Tillfälliga privilegier utfördades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna där stor erfarenhet fanns om projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler. Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad. Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter än idag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period. Under 1800-talet andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo. Efter att varven lades ner och att den tunga industrin kraftigt minskat, så har Göteborg istället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnadsbilden är betydligt lägre än i Mälardalen.
Göteborg har ett brett utbud av kultur & nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museér, ett flertal större kulturevenemang, konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv. På konstsidan kan nämnas Göteborgs konstmuseum som bland annat kan stoltsera med att vara Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst främst genom att Pontus Fürstenbergs konstsamling donerades till museet, men de har även exempelvis en målning av Rembrandt och en av Picasso. Den samtida konstscenen har under 2000-talet stärkts. Bland annat genom de båda institutioner Göteborgs konsthall och Röda sten tillsammans med en växande skara konstärsdrivna gallerier. Ett viktigt tillskott var när Göteborgs Internationella Konstbiennal drog igång 2001.
Sevärdheter : Avenyn - Götaplatsen - Järntorget - Gustav Adolfs torg - Kungsportsplatsen * Museer: Världskulturmuseet - Göteborgs Stadsmuseum - Sjöfartsmuseet med Sjömanstornet - Barken Viking - Röhsska Museet - Göteborgs konstmuseum - Göteborgs Naturhistoriska Museum med Malmska valen - fler * Institutioner som visar samtidskonst: Göteborgs konsthall - Röda sten - Göteborgs Internationella Konstbiennal - Stenasalen - Hasselblads center - Atalante * Teatrar och teatergrupper: Lorensbergsteatern - Göteborgs stadsteater - Atalante - Pusterviksteatern - Folkteatern - GöteborgsOperan - Hagateatern - Stora Teatern - fler * Biografer: Bio Capitol - Filmstaden Bergakungen - Biopalatset - Draken - Hagabion - fler * Offentlig konst: Poseidon med brunnskar - Bältespännarna - Kungsportsplatsen fler * Parker: Göteborgs Botaniska Trädgård - Slottsskogen - Vasaparken - Söderlingska trädgården - Trädgårdsföreningen - fler * Byggnader: Feskekôrka - Kronhuset - Landshövdingeresidenset i Göteborg - landshövdingehusen - Gunnar Asplund tillbyggnad av Rådhuset - fler * Kyrkor: Örgryte gamla - Domkyrkan - Carl Johans kyrka - Hagakyrkan - Oscar Fredriks kyrka - fler * Bibliotek: Göteborgs stadsbibliotek - Älvstrandens biblotek - Frölunda bibliotek - Linnéstadens bibliotek - fler * Fler sevärdheter: Casina Cosmopol - Göteborgs Maritima Centrum - Landsarkivet i Göteborg - Liseberg (Nöjesfält) - Lisebergslinjen (Museispårvägslinje) - Ostindiefararen Götheborg - Paddan - Stadsbiblioteket Göteborg - Universeum