Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap bildades 11 mars, 1894 på Edlunds konditori och café på Storgatan 7 i Göteborg. GAIS är således en äkta centrumklubb. Att Sällskapet blev till just i Vasastaden var ganska naturligt, även om valet av just Edlunds café får sättas på slumpens konto.
Historia var ett ämne på modet under 1890-talet. Därför är det inte så underligt att de första gaisarna redan två år efter bildandet av klubben ansåg det vara hög tid att skriva en bok om hur klubben blev till.
Om det blev någon bok är något oklart. Vad vi vet är att klubbsekreteraren Frithiof Persson 1896 skrev en "revy öfver bildandet" och den löd ordagrant så här:
»Sällskapet bildades Ar 1894 å Ehdlunds Café utaf 7 st medlemmar nemligen: Hrr Karl Gustafsson, Charles Johansson, Alfred Olsson, Axel Karlsson, Berthold Cederlund och Charles Larsson, i fosterländska syften och för att befrämja all slags idrott.»
»Utaf de medlemmar som bildade sällskapet kvarstå 3 medlemmar nemligen: Hrr Karl Gustafsson, Charles Johansson och Alfred Olsson som Sällskapet framför andra, hafver mycket att tacka för.«
I efterhand har någon skrivit till med blyerts att även Reinhold Andersson, Anders Nilsson och Waldemar Andersson-Anér var med och startade klubben. Hur det var med den saken är omöjligt att säga idag. Men vi kan ju notera att klubbsekreterare Persson gör en miss i sin revy när han skriver om sju blidare och sedan räknar upp sex namn. Dessutom kvarstod absolut fler än de tre han räknar upp som medlemmar i klubben. Kanske är Fritiof inte helt att lita på här.
Innan vi tittar närmare på GAIS bildare några ord om caféet som enligt tidigare antaganden placerats vid Kungstorget.
Konditor John Edlund drev sin rörelse i liten skala och på flera adresser. Ett par år innan GAIS bildades hade han sitt café på Viktoriagatan upp emot Vasagatan. Bara en kort tid innan bildandet flyttar han till Storgatan och en lokal som om den stod kvar idag sannolikt skulle utgöra restaurangen och puben Victorias scen.
En kort tid etter att de första gaisarna vandrat ut från hans konditori flyttar han igen. Den här gången slår han upp portarna på Linnégatan. Och redan något år senare avslutar han sitt företagande i konditoribranschen (för gott?).
Således får det anses slumpartat att just Edlunds kom att spela en sådan nyckelroll i svensk fotbollshistoria.
Att de första gaisarna valde caféet för bildandet kan kanske förklaras av att de flesta av dem bodde i närheten och att stans populäraste flickläroverk låg alldeles i närheten.
De unga gaisarna bestod enkelt uttryck i av två falanger: slaktare från saluhallen på Kungstorget, som företrädde kraftsporter, och läroverkspojkar från Vasastaden, Haga, och kvarteret Ananasen i södra Annedal, som helst sysslade med friidrott
Klubbens förste ordförande Charles Johansson bodde på Snickaregatan och sysslade huvudsakligen med brottning, tyngdlyftning och släggkastning.
Blivande ordföranden och kändisen bland grundarna Carl "Våran" Gustafsson var slaktare och tyngdlyftare, men med brottning som särklassig huvudsyssla.
Charles Larsson var en slaktarkollega och tyngdlyftare. Han nådde sin största framgång då han i de stora tävlingar som föregick "Våran" Gustafssons brottningsmatch mot turken Effendi vann grenen »pressning av 70 kg kulstång».
En annan viktlyftare som även sysslade med löpning (!) var klubbens första fanbärare Alfred Olsson, studerande från Karl Gustafsgatan i Vasastaden.
Hagas bidrag till GAIS-bildandet var Axel Karlsson med längdhopp som specialité, Reinhold Andersson, tyngdlyftare och långdistanslöpare(!) samt Waldemar&a mp ;a mp;n bsp; Andersson-Anér som var tyngdlyftare.
Från Olskroken kom Berthold Cederlund, en hejare på diskus, slägga och kula och Anders Nilsson kom från Vegastan och var viktlyftare, men än mer friidrottare och framför allt den som så småningom tog de första initiativen till fotbollsspel i klubben. För att travestera 1890-talets Frotiof Persson. Det är alltså dess herrar vi hafver mycket att tacka för.
(Skrivet av Håkan Lindberg. Taget ur Makrillar, Kval & Gröna Raketer)
