Stoneflowers combines gallant rock-riffs, bluesy melodies and aggressiveness with a high doze of energy, creating a dynamic and explosive sound. Standing with one foot in the sea of 70s stoner-rock and the other one in the forest of modern psychedelic-rock, the band is like a steaming locomotive bursting through space and time. The fusion of frazzled boogie and primal energy is held together by the lyrical imagery, and the grooving guitars fire off brilliant licks one after another. And one thing is for sure; this is a spinning circus of Rock and Roll.
It all started in the spring of 2005 when the band got together for a jamsession. Since they all had different musical backgrounds, reaching from pop to heavy-metal, it took some time to form the sound. After a lot of experimenting, jamming and songwriting the locomotive finally started to move in the right direction and the diversity of styles where combined in a modern style of the 70s stoner-rock.
In the beginning 2007 the band worked with the producer Michael Hahne, who won the Swedish grammy-award with Misery Loves Co. for best Hard Rock in 1997. The cooperation made the songs reach a whole new level than before and as a result of this the band had 2 songs on the Kobolt-compilation CD, which was released by Musikgruvan.se the same year. At the same time Hammond Organ expanded the sound and Björn Westén joined the band. Finally the sound they had been looking for was a fact.
More info at: www.stoneflowers.se
The latest recordings are always uploaded on this webpage, for best quality we recomend you to download the songs.
Photos: Sara Norrehed
------------------------------------------------------------
---------------------------
Live-recension från www.st.nu (Sundsvalls Tidning)
Recenserad av: Sofia HÃ¥rd
Publicerad: 2008-11-16
Betyg: 4
Uppsalarockarna Stoneflowers har pondus. Stor pondus. Vilket är förståeligt. Demon har fått fina recensioner på många håll och är en av få utsocknes grupper på 12-timmars galan. Inställningen och attityden går mer än väl ihop med den hårda, klassiska och engagerade rock killarna levererar. Det är retro med modern finess och den lilla publiken som samlats blir snabbt större. Det här är någonting att spana in och någonting som har stor möjlighet att nå ut en bred massa. Oavsett om man gillar pop, rock eller hårdrock kan man hitta stor glädje i Stoneflowers och om det är målet så har de verkligen lyckats.
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från www.untfredag.se av Black Strain Cold Rain"
Recenserad av: Andreas Jakobsson "Musiktorsken"
Publicerad: 2008-10-14
Fyrspårsdemon Black strain cold rain är ännu ett argument för att det snart borde vara dags för Uppsalabandet Stoneflowers att ta steget ut i den stora vida musikvärlden. Are you walking with Jesus och Wrong tracks (get ready) får mig att önska att jag var född 20 år tidigare innan jag kommer på att Stoneflowers faktiskt verkar här och nu. Bring it on och Takin' the strain gör mig inte lika upphetsad, men skulle fungera som utfyllnad på nästan vilken svensk rockplatta från 2000-talet som helst. En lite lustig grej är att musiken påminner mer om 70-talet än alla 70-talscoverband tillsammans därför att den lever och rör på sig. Genom de moderna influenserna låter den antagligen som 70-talsrock skulle låta om den uppfanns i dag.
Liksom tidigare skulle Stoneflowers material tjäna på att vässas en smula, men det är inget som inte en bra producent ganska enkelt skulle kunna råda bot på. Förhoppningsvis händer det snart.
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från Sweden Rock Magazine av "Black Strain Cold Rain"
Recenserad av: Daniel Reichberg
Publicerad: 2008-08-01
Även publicerad av Ergo nr 8 2008
Tycker du att det var bättre förr, när 1970-talets ideal rådde; svänget var extra skönt; inspelning, mixning och utgåva skedde analogt; och då skön klaviatur låg i botten för bluesrockattack?
Tycker du att ROLLING STONES och DEEP PURPLE är bättre än Meshuggah och Hammerfall?
Tycker du att Atomic Swing och The Creeps lade ner verksamheten alldeles för tidigt?
Tycker du att sång ska framföras med styrka och genuin själ, hellre än vrål eller Hellström-larv?
Bra då tycker vi likadant, du och jag. Tillsammans kan vi ta några kalla och avnjuta nya fyralåtarsdemon från Uppsalas STONEFLOWERS. Vars fullängdsdebut förhoppningsvis lurar bakom hörnet. Det här är nämligen musik jag vill höra mer av. Ett helt album krönt med David Anderssons ljuvliga rockröst och med ett än mer utvecklat material i samma stil kan närmast givet generara den fyra i betyg som denna låtsamling är något för kortfattad för att blossa ut i.
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från Musikspalten.se av "Black Strain Cold Rain"
Recenserad av: Olof Andersson
Publicerad: 2008-08-15
Vem ska ta över Hellacopters roll i musik- Sverige? Många är säkert sugna, få kan nog påstå sig ha en ärlig chans. I min hand håller jag demon Black Strain Cold Rain där Stoneflowers bjuder på fyra starka låtar. Jag möts av ett mycket tajt rockband med skickliga musiker och sångaren David Andersson levererar snygg lyrik och klockren rocksång. Därutöver har bandet även en skicklig gitarrist och en hammondorgel som förgyller rocksoundet ytterligare.
Främsta inspirationen har grävts fram ur 70-talsrockens gömmor och tankarna för dig kanske tillbaka till band såsom Rolling Stones, Deep Purple och om något modernt band ska nämnas får det bli svenskarna the Hellacopters. De flesta inspirationskällorna är alltså bakåt i tiden, soundet känns därför bekant och därigenom inte särskilt nyskapande. Personligen tycker jag därför det vore intressant om Stoneflowers utöver 70-talsbanden även började leta lite inspiration från den moderna rocken, detta för att ta 70-talsrocken ett steg vidare.
Även om soundet inte känns nyskapande spelar detta föga roll, eftersom låtmaterialet, utförandet och produktionen levereras proffsigt. Att skapa musik som låter enhetligt, utan att det för den delen bli enformigt, är ingen lätt uppgift. Detta tycker jag Stoneflowers lyckats bra med, då de inte bara levererar låtar med hit-potential som i walkin with jesus och wrong track, det finns också en lite flummigare sida som kommer fram i avslutningsspåret takin the strain.
Jag hoppas få se mer av Stoneflowers i framtiden och nu när Hellacopters roll i musik- Sverige håller på att lida mot sitt slut behövs någon som tar över. Även om det är fler som konkurrerar om denna roll, tror jag det är få som har samma goda chans att lyckas som Stoneflowers.
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från www.untfredag.se
Publicerad: 2007-11-30 Stoneflowers kan sin grej
Stoneflowers lirar bluesbestänkt rock. Och om man utöver en duktig sångare och en schyst gitarrist plus en stabil rytmsektion även förfogar över en härligt fet hammondorgel har man mycket på pluskontot, tycker Fredagsredaktionen.
Ep:n Peace, love & Stoneflowers är en uppvisning i väldefinierat, amerikanskt snittat rockgung där hantverksskickligheten borgar för fint flyt i arrangemang/låtstrukturer och en god känsla för hur man krokar en lyssnare. Möjligen kanske helhetsintrycket dövas av lite för rundade kanter. Om bandet bara kunde få lite mer udd, vässas till - rentav bli lite aggressivare -, skulle än mer vara vunnet.
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från www.muzic.se
Recenserad av: Edward Adolfsson
Publicerad: 2007-11-07Peace Love & Proffsigt
Från Uppsala kommer Stoneflowers som enligt egen välbeskrivlig utsago spelar stonner/boogie/hårdrock. Bandet har ett tydligt och proffsigt sound och uttryck och det märks att dessa musiker spelat i de högre divisionerna i flera år. Sångaren David Andersson är en fröjd för örat att höra och inte nog med att han sjunger grymt, han artikulerar bättre än de flesta engelsksjungande svenskarna där ute.
Trots en trevlig och proffsig demo fattas det dock lite svärta. Tja, kanske inte svett och blod direkt, men lite mer drag och inlevelse pÃ¥ liv och död. Det vilar nÃ¥got lite väl säkert och tryggt över Stoneflowers. Dock känns det som om bandet är pÃ¥ väg mot nÃ¥got riktigt spännande. Demons bästa spÃ¥r blir i mitt tycke spÃ¥r nummer tre, â€Goodbye Ladyâ€, som har det mesta man kan önska sig av en rocklÃ¥t. Här hör man att dessa killar verkligen knäcker live. Kämpa pÃ¥ gubbs!
En sista fråga bara: Är inte Stoneflowers lite väl likt Stoneroses?
------------------------------------------------------------
---------------------------
Recension från www.joyzine.se
Recenserad av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-09-18Många försöker, ytterst få lyckas. Det är inte bara att hänga på sig gitarren och tro att man ska bli nästa The Hellacopters. Det behövs så ofantligt mycket mer än bara spelskicklighet och attityd. Här har vi äntligen ett band som har det!
Nu kallar jag inte uppländska Stoneflowers för en Hellacopters-klon, de är betydligt mer än så, men genren och sättet att angripa den är onekligen detsamma. Lika energiska som stockholmarna en gång var blir aldrig Stoneflowers, men heller aldrig så gubbiga som nyss nämnda förebilder blivit på sistone. De två banden gräver efter inspiration på ungefär samma ställe. Vad som skiljer dem åt är att Stoneflowers trycker spaden lite djupare i 70-talsmyllan.
Ni borde vara helt på det klara över musikstilen vid det här laget (det finns väl inte en svensk som inte får en aha-upplevelse av referensdroppningen Hellacopters?), men vad är det som gör Stoneflowers speciella?
Många har ju som sagt försökt och misslyckats. Faktorerna är många. Först och främst har gruppen en laidback-attityd som klär musiken. Inga machokoncept här inte, bara tillbakalutat groove som förför.
Redan där har gruppen mycket vunnet. Deras släpiga midtemporock kryddas sedan dessutom med en förförisk hammond. Det är ruggigt snyggt i kombination med att bandet knappast är blygt inför att snegla pÃ¥ sÃ¥ väl boogien som bluesen. David Andersson är en mycket kompetent sÃ¥ngare och â€Peace Love & Stoneflowers†innehÃ¥ller fem välsvarvade lÃ¥tar. De flesta kan spela som Hellacopters, men ytterst fÃ¥ kan skriva lÃ¥tar som dem.
Det kan Stoneflowers!
------------------------------------------------------------
---------------------------
Contact:
[email protected]
+46 707 363 266 (David)
+46 703 335 991 (Johan)